Relationen med stort R

Nu sitter man här igen på den välkända bussen upp mot Stockholm. Vad gör man under de 4 timmar färden tar? Jo, man filosoferar, läser en hel del ur bibeln och tänker igenom sin livssituation. Snart är man ute på Kaggeholm igen. Denna kära, saknade plats på jorden... eller? Är det platsen man saknar eller är det så att det är människorna?
Vi behöver relationer - goda relationer. Det är dessa som gör livet stabilt. Utan dem vacklar allt och det finns en av alla dessa som är viktigare än någon annan; relationen till Gud.

"I min Gud har jag funnit styrka
I min Herre har jag allt
Han har öppnat för mig en väg
och bytt min änglsan i jubelsång
och bytt min ängslan i jubelsång"

Vi får ängslas. Vi får tvivla. Vi får falla. Läs det en gång till sakta:
Vi får ängslas. Vi får tvivla. Vi får falla.

Frågan är kanske bara var vi faller. Frågan har redan formulerats:
"Om du inte får falla i Jesu armar, i vems armar ska du då falla i?" Han går aldrig förbi dig /Michael Johnson

Gud finns där...
...Relationen med stort R

Lite trött är man allt

Efter en vecka fullproppad kan man sitta såhär en lördag och bara pusta ut lite.
Tisdag-Torsdag, ungdomsledardagar på gullbrannagården. Ojojoj, lite sömn och mycket happenings tillsammans med galna kollegor.
Hem torsdag kväll och konfa, grymt kul!
Därefter sitta hela fredagen och planera tonår - Musikquiz. Är det någon som vill ha ett färdigarbetat sådant kan ni bara hojta så mejlar jag. Programmet tog knappt en och en halv timma.
Man kom i säng typ vid 1 på natten. Så man är lite seg om man säger så.

Saknad

Vad finns kvar efter det som var så bra?
Saknad - vänner som försvinner över hela jorden.
Jag har det jättebra med mitt nya jobb, men ändå.
Man saknar de perioder i livet som fick en att växa, skratta, gråta.
Musiken, blod, svett och tårar. Människor som berörde.
Man saknar, men går vidare och minns.

Ny bok, nya tankar

Idag har vi haft vår första bokträff, jag Stina och pastor Ingemar.
Alltså vi heltidsanställda i missionskyrkan. Boken vi läser är Carl-Henric Jaktlunds "Jesus gick vidare och kyrkan står kvar".
Den handlar om vad som händer efter tonåren. Alla de människor som lämnar kyrkan när vuxenlivet påbörjas. Vart tar de vägen? Varför?
När man läser ser man många ansikten framför sig som varit aktiva i ungdomsgrupper men som man nu inte har en aning om vad de gör.
Varför verkar det som om så många växer ur kyrkan när de växer ur ungdomsarbetet?
En bok jag rekomenderar.

Coola träffen

Coola träffen idag.
Försov mig; sängen är farlig
Alla ungdomsledare från områdets missionskyrkor tillsammans och bara snacka.
Väärt!

Just det.
Ledig helg i veckan, vill ni boka upp mig får ni hojta. (men på söndag ska jag vara hemma och rösta)

Adressändrat och klart

Nu har man verkligen flyttat. Ja, jag har faktiskt ändrat adress också. Det kan man inte tro.

Igår körde vi en grym tävling på tonår. Taberg extreme. Alltså ta dig runt i Taberg och leta reda på kontroller i sådär halvbra väder. Det enda du har är en lapp med fotografier på. Ett foto per kontroll. Ta dig alltså till platsen fotot visar. Det var runt 45 tonåringar som sprang (erh.... åkte moppe) runt i Taberg. Hoppas att det var uppskattat.

Nu har då min gamla "roomie" tagit sig till Kina. Hoppas han får det bra. Tänk på denne Erik Svanberg allihop.
Ska ta mig till Kagge i början av oktober också. Måste bli av. Saknar placet så sjukt mycket. Fast jag har en krypande känsla av att det kommer bli annorlunda att komma tillbaka som besökare.

I vilket fall, ibland får man ta och skriva av sig.
Och till kidzen... PEPPA!

Bergets oerhörda dag!

Vilket väder! Vilken musik! Vilken folkyra och vilken stämning!
Idag gick Bergets dag av stapeln, med ett hejdundrans brak.
"Det största som händer här på hela året", säger en av många upprymda Tabergs-ungdomar. (Jag tror det var Daniel Altgärde)
Vad bjuds det på en sådan dag som denna? kan man fråga.
Jo, det ska jag be att få tala om. Drillande flickor, lotterier, skrattande barn, springande barn, ja till och med stutsande barn (hoppborg). Heliumballonger och sockervadd, denna fluffiga och bland barnen så populära delikatess. För att inte tala om skrabelucker hos den lokala scoutkåren. "Det är alltid populärt", utbrister en av scoutledarna överlycklig.
Det stora dragplåstret för dagen var helt klart den förr så berömda gruppen The Hep Stars som bjöd på oförglömliga hits som "Cadillac" och "I natt jag drömde".
Summa sumarum:
Trevligt, Gemytligt, och lite lagom sådär hembygdspatriotiskt.

RSS 2.0