Vår, vår årstid - Om du verkligen är svensk
Eftersom jag vet att vissa av er därute förespråkar regelbunden uppdatering av bloggar så kommer här ett litet inlägg. Jag vill redan nu utfärda en varning:
När jag startade denna bloggen gjorde jag det som ett litet experiment. Experimentet blev en kompromiss, eftersom jag nu inte har facebook.
När jag startade denna bloggen så visste jag nog att jag inte skulle få så många läsare, bara de som var intresserade av mitt liv (och som hade varit först med att adda mig på facebook, om jag nu hade haft någon). Men visst är det så att egot ändå gör sig påminnt. Det första man kollar när man kommer in på bloggen är ju hur många som besökt sidan, och om det kommit några kommentarer. Det där med att bli sedd, jag är också drabbad. Man vill ju faktiskt vara poppis.
Idag kom jag på en sak som jag aldrig tänkt på innan. Frågan lyder "VARFÖR i all sin dar flyttar man fram klockan en timma på sommaren? Är inte sommarnätterna tillräckligt ljusa ändå? Så varför ge solen ytterligare en timma in på natten att lysa? Och varför drar man tillbaka klockan så att vinterkvällarna blir ännu mörkare?"
Idag kom jag på att det ju inte spelar någon roll om det blir ljusa senkvällar på sommaren, det blir det ju i alla fall. Och vintermörkret klarar vi också av. Det är ju ändå nu som det är som allra bäst. Helt plötsligt är det ljust en timma längre på kvällen. Man märker direkt att livet blir värt att leva. Jag har just fått en extra ljus timma. Och vilken instängd vintertrött svensk som helst kan ju förstå att nu är det vår! Man får ha sol ända fram till 19.00 och det är ljust ända fram till åtta. Man blir smått euforisk bara av tanken. Det är nu vi ska leva upp, blomstra ut, skaffa livspartners (ja, kanske i år... eller?... nja, vågar man hoppas?... eller jadå! Solen lyser... hoppet finns) och springa naken över gröna ängar (jag fick höra av en tjejkompis att vi killar har en konstig relation till att göra vardagliga saker nakna... jag vet inte hur det är med det... men det kan vi ta upp senare).
Ljuset och våren, dessa tu som vi hyllar med eldar och sång om att "vintern rasat" och "vårvindar friska" (kommer ni ihåg stormen Gudrun?) Visst är det härligt!
För att då i enlighet med min arbetsuppgift som ungdomsledare till sist ge er något tänkvärt följer en liten fundering kring mitt ifrågasättande av killarna som gjort vårt tidssystem (de var nog nakna när de kom på det).
Ibland ifrågasätter man så många saker som vid närmare eftertanke är sjukt genomtänkta. Och hur mycket mer borde vi då inte lita på att Gud, när det kommer till våra liv, har koll och har en plan som är sjukt genomtänkt?
Istället för att ifrågasätta den situation man är i, får man istället lita på att Gud är smartare än jag. Sådär ja.
AMEN
! MASSIV TEXT !
När jag startade denna bloggen gjorde jag det som ett litet experiment. Experimentet blev en kompromiss, eftersom jag nu inte har facebook.
När jag startade denna bloggen så visste jag nog att jag inte skulle få så många läsare, bara de som var intresserade av mitt liv (och som hade varit först med att adda mig på facebook, om jag nu hade haft någon). Men visst är det så att egot ändå gör sig påminnt. Det första man kollar när man kommer in på bloggen är ju hur många som besökt sidan, och om det kommit några kommentarer. Det där med att bli sedd, jag är också drabbad. Man vill ju faktiskt vara poppis.
Idag kom jag på en sak som jag aldrig tänkt på innan. Frågan lyder "VARFÖR i all sin dar flyttar man fram klockan en timma på sommaren? Är inte sommarnätterna tillräckligt ljusa ändå? Så varför ge solen ytterligare en timma in på natten att lysa? Och varför drar man tillbaka klockan så att vinterkvällarna blir ännu mörkare?"
Idag kom jag på att det ju inte spelar någon roll om det blir ljusa senkvällar på sommaren, det blir det ju i alla fall. Och vintermörkret klarar vi också av. Det är ju ändå nu som det är som allra bäst. Helt plötsligt är det ljust en timma längre på kvällen. Man märker direkt att livet blir värt att leva. Jag har just fått en extra ljus timma. Och vilken instängd vintertrött svensk som helst kan ju förstå att nu är det vår! Man får ha sol ända fram till 19.00 och det är ljust ända fram till åtta. Man blir smått euforisk bara av tanken. Det är nu vi ska leva upp, blomstra ut, skaffa livspartners (ja, kanske i år... eller?... nja, vågar man hoppas?... eller jadå! Solen lyser... hoppet finns) och springa naken över gröna ängar (jag fick höra av en tjejkompis att vi killar har en konstig relation till att göra vardagliga saker nakna... jag vet inte hur det är med det... men det kan vi ta upp senare).
Ljuset och våren, dessa tu som vi hyllar med eldar och sång om att "vintern rasat" och "vårvindar friska" (kommer ni ihåg stormen Gudrun?) Visst är det härligt!
För att då i enlighet med min arbetsuppgift som ungdomsledare till sist ge er något tänkvärt följer en liten fundering kring mitt ifrågasättande av killarna som gjort vårt tidssystem (de var nog nakna när de kom på det).
Ibland ifrågasätter man så många saker som vid närmare eftertanke är sjukt genomtänkta. Och hur mycket mer borde vi då inte lita på att Gud, när det kommer till våra liv, har koll och har en plan som är sjukt genomtänkt?
Istället för att ifrågasätta den situation man är i, får man istället lita på att Gud är smartare än jag. Sådär ja.
AMEN
Kommentarer
Postat av: -Säg stopp! -Tack, det räcker.
Gött avslut. Såna har en förmåga att i all sin enkelhet träffa väldigt rätt.
Och angående män och nakenhet (och folkhögskola)... så kommer här ett tveklöst bifall till hypotesen.
Trackback
